Om FoU Välfärd
För att stimulera FoU-enheternas utveckling och underlätta för dem att få kontakt och utbyta erfarenheter sinsemellan, arrangerade Socialstyrelsens utvecklingsenhet årliga konferenser. Vid konferensen i Knivsta 2000 togs frågan upp om det fanns intresse för en föreningsbildning. Konferensdeltagarna visade ett stort intresse för att skapa en obyråkratisk förening som kunde ordna framtida årskonferenser och stimulera nätverksbyggande. En annan uppgift kunde vara att i den allmänna debatten framföra erfarenheter från FoU-verksamhet och även vara en remissinstans och samtalspartner för statliga organ.
Vid årskonferensen i Göteborg 2001 bildades så föreningen och tog namnet ”Intresseföreningen för FoU-miljöer inom välfärdsområdet”. Rekryteringsunderlaget består av FoU-miljöer med inriktning mot individ- och familjeomsorg och äldre- och handikappomsorg. Medlemskapet är avgiftsfritt och föreningen har ingen egen ekonomi. Medlemmar betalar dock en årlig avgift på 4000 kronor som går till omkostnader för föreningens gemensamma webbplats.
Vägen till dagens FoU-verksamhet har varit krokig. Redan i socialtjänstlagens förarbeten i början av 1970-talet aktualiserades behovet av en vardagsnära uppföljnings- och utvärderingsverksamhet för socialtjänstens olika grenar. Gamla förlegade synsätt som innebar stark betoning på kontroll och uppfostran av missgynnade grupper och individer skulle ersättas av något annat. Begrepp som normalisering, delaktighet, helhetssyn, demokrati och solidaritet skulle prägla den nya socialtjänsten. Utvecklingen skulle grundas på kunskap och vetenskapliga rön.
Verksamheterna skulle inte legitimeras av byråkratisk praxis eller föråldrade lagar. I stället tänkte man sig att en välutbildad och professionell socialarbetarkår aktivt skulle bryta nya vägar också i sättet att genomföra utvärderingar och kunskapsuppbyggnad. Klientens röst skulle höras tydligare och han/hon skulle också delta aktivt i kunskapsuppbyggandet. Förhoppningarna var i det sammanhanget stora på de nybildade klientorganisationerna. I dem skulle de professionella få en samtalspart och motpart med vilka man skulle kunna samspela konstruktivt. Trevande försök att utveckla aktionsforskningsstrategier gjordes också.
På socialhögskolorna inrättades med början under 1970-talet professurer i socialt arbete och förhoppningarna om en snabb kunskapsutveckling var stora. Att etablera en ny forskningsdisciplin är dock ett långsiktigt arbete. Det andra huvudspåret för att demokratisera och modernisera kunskapsutvecklingen var att socialarbetarna i sin vardag skulle engageras i forskning och utvärdering.
Den första egentliga FoU-verksamheten var förlagd till Barnbyn Skå som drevs av Stockholms stad som ett behandlingshem för barn och deras familjer. Socialpsykiatrins FoU-verksamhet kan också sägas ha en start i praktiken, uppföljning av ett lokalt projekt i stadsdelen Hökarängen, EMMA-projektet på 70-talet. Med rötter i Barnbyn Skå, Emma-projektet och olika ”barfotaforskningsprojekt” lades grunden för den första egentliga socialtjänstbaserade FoU-byrån, som startade 1982 i Stockholm.
Inom äldrevård- och äldreomsorg växte under 1970- och 80-talen verksamheter fram i gränslandet mellan forskning och praktik. Först ut var Institutet för gerontologi i Jönköping, som startade 1970. Där har forskning kring åldrande och äldreomsorg alltsedan dess varit grundstenar. I mitten på 80-talet startade Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum, med landstinget och Stockholms stad som stiftare.
Dalarnas Forskningsråd startade 1981, med landstinget Dalarna som stiftare. Rådet ska vara en länk mellan forskarvärlden och samhället i övrigt och hävda forskningens intressen i Dalarna. Blekinge FoU-enhet bildades 1988 och har som huvudmän både länets kommuner och landstinget.
Under andra hälften av 1990-talet har det varit en skördetid för den lokala FoU-verksamheten. Inom individ- och familjeomsorgen har ett antal nya enheter kommit till med stöd av Socialstyrelsens utvecklingsenhet. Med ledning av flera decenniers erfarenheter lämnades etableringsstödet till sådana enheter som hade kommuner eller kombinationer av kommuner och andra instanser som huvudmän. Rena universitets och högskoleenheter skulle finansieras inom den statliga utbildningsverksamheten.
Ett villkor var att FoU-enheten var ett samarbetsprojekt mellan landsting och kommuner. Femton FoU-centra fick dela på de statliga miljonerna. Med den Nationella handlingsplanen för hälso- och sjukvårdspolitiken har dessa enheter fått fortsatt statligt stöd, och ytterligare några enheter har tillkommit.
Tack vara dessa statliga stimulansmedel har under de senaste åren ett relativt stort antal lokala och regionala enheter etablerats till ett nästan heltäckande nät i vårt land.
Ett villkor var att FoU-enheten var ett samarbetsprojekt mellan landsting och kommuner. Femton FoU-centra fick dela på de statliga miljonerna. Med den Nationella handlingsplanen för hälso- och sjukvårdspolitiken har dessa enheter fått fortsatt statligt stöd, och ytterligare några enheter har tillkommit.
Tack vara dessa statliga stimulansmedel har under de senaste åren ett relativt stort antal lokala och regionala enheter etablerats till ett nästan heltäckande nät i vårt land.
Vid årskonferensen i Göteborg 2001 bildades så föreningen och tog namnet ”Intresseföreningen för FoU-miljöer inom välfärdsområdet”. Rekryteringsunderlaget består av FoU-miljöer med inriktning mot individ- och familjeomsorg och äldre- och handikappomsorg. Medlemskapet är avgiftsfritt och föreningen har ingen egen ekonomi. Medlemmar betalar dock en årlig avgift på 4000 kronor som går till omkostnader för föreningens gemensamma webbplats.
Övrigt
Åsa Hedberg Rundgren (ordförande)
Stiftelsen Stockholms läns äldrecentrum
Jofen Kihlström (sekreterare & kassör)
Region Gävleborg
Mats Eriksson
FoU Centrum för vård, omsorg och socialt arbete
Anna Gärdegård
FoU Nordväst
Pernilla Lind Ågård
Region Uppsala
Birgitta Persdotter
FoU Välfärd Värmland
Jenny Rehnman
FoU i Väst